Om laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att man har en begränsad förmåga att bryta ner och absorbera laktos (mjölksocker) i tunntarmen. Den nedsatta förmågan att bryta ner laktos beror på en enzym-brist. Den medför att laktos fortsätter ner till tjocktarmen där tarmbakterier omvandlar och gör att man känner sig uppblåst och det bildas gaser. Man får symptom som magsmärtor, diarré, uppspändhet och gaser. Laktosintolerans drabbar främst vuxna och är helt ofarligt, men besvärande. Det är viktigt att få en diagnos av läkare vid misstanke om laktosintolerans.

 

Hur många är laktosintoleranta i Sverige?

Ungefär 5% av Sveriges befolkning är laktosintolerant och det många inte vet är att laktosintolerans debuterar tidigast i skolåldern. Behandlingen av laktosintolerans går ut på att minska eller utesluta mjölkprodukter ur kosten. Om man helt utesluter mejeriprodukter från kosten riskerar man emellertid att intaget av viktiga näringsämnen, t ex jod, zink, kalcium och vitamin B12 blir för litet.

Vilka former av laktosintolerans finns det?

Det finns tre olika former av laktosintolerans. Dessa former beskrivs som olika typer av laktasbrist.
- Medfödd laktasbrist innebär att man redan vid födseln inte tål någon form av laktos. Denna form är mycket ovanlig och det har bara beskrivits ett tio-tal fall i världen.
- Primär laktasbrist är den vanligaste formen och den förekommer naturligt hos större delen av jordens vuxna befolkning. Majoriteten av världens befolkning har som vuxna bara 5-10% kvar av den laktasaktivitet som fanns under de första levnadsåren.
- Sekundär laktasbrist eller tillfällig laktasbrist kan uppkomma vid skador på tarmslemhinnan, till exempel vid glutenintolerans, strålbehandling, infektioner eller inflammationer. Denna form av laktasbrist fösvinner ofta då själva grundorsaken till bristen upphört.

Laktosintolerans och mjölkallergi skiljer sig åt

Laktosintolerans ska inte blandas ihop med mjölkallergi, där kroppens immunförsvar reagerar på mjölkproteinerna i komjölk. Komjölksproteinallergi drabbar ca. 2-3 % av alla barn i Sverige och debuterar under de tidiga barnaåren och ofta i samband med avvänjning från bröstmjölk. Symptomen kan bestå av kolik, eksem, diarré och kräkningar. Allergin försvinner nästan alltid när barnet blir större. Behandlingen innebär att alla mjölkprodukter utesluts ur kosten. Förekomsten av komjölksproteinallergi bland vuxna är endast 0,1%.