Stäng

Norrländska bönder och gårdar

Att vara mjölkbonde är mer än ett jobb, det är en livsstil. Bakom varje liter mjölk i ditt kylskåp ligger hårt arbete, stor passion och en rejäl dos kärlek. Från Härnösand i söder till Junosuando i norr jobbar norrländska mjölkbönder. Tillsammans äger de Norrmejerier, och det är tack vare att du väljer deras produkter som vi norrlänningar kan ha lokalproducerad mjölk på våra matbord. Här kan du lära känna några av dem lite bättre och få en inblick i deras spännande vardag!

Upplev en gård på riktigt!

Hör av dig till oss så ska vi göra vårt allra bästa för att ordna ett riktigt besök hos någon av våra mjölkbönder.

Möt Ulf i Västerbotten

I Röbäck driver Ulf Johansson sin mjölkgård. Han har bott på gården i hela sitt liv och tog över efter sina föräldrar. Att vara mjölkbonde är ett varierande arbete och innebär för Ulf att han får vara både svetsare, barnmorska och ekonomichef. Men det bästa med att vara mjölkbonde är friheten att själv kunna styra över sin dag, tycker Ulf.

Se fler filmer om våra bönder

Möt Johan i Norrbotten

Om man ska beskriva vad ett familjeföretag är för något ligger StoraMU AB i Svartbyn nära till hands. Här driver Johan Liljebäck mjölkgård tillsammans med föräldrarna Bert och Karin, som i sin tur tagit över gården efter Johans farfar. Du kanske tycker det verkar enformigt att jobba där man bor, och bo där man jobbar, men faktum är att ingen dag är den andra lik för en norrländsk mjölkbonde. Ena stunden förlöser man en kalv, för att i nästa sitta i traktorn och plöja åkern!

Träffa fler av dina lokala bönder

Mjölkpaketen genom tiderna

Vad är mjölk?

Vad är mjölk?

Att mjölk är gott kan nog många skriva under på. Men vad innehåller den, och varför är den vit? Och vad är det egentligen för skillnad på mjölk och mjölk? Snart vet du!

Läs mer om vad mjölk är
Stäng

Det är skillnad på mjölk och mjölk

Vi bor förvisso i ”mellanmjölkens land”, men i dag finns en rad olika mjölksorter att välja bland. Vi har t.ex. olika fetthalt på mjölken: 0,5 %, 1,5 % och 3 %. Gemensamt för de alla är att de innehåller massor av viktiga näringsämnen, som kalcium, protein, B-vitamin och många fler. Tack vare detta är faktiskt mjölk den dryck som ger mest näring i relation till sin klimatpåverkan. All mjölk med en fetthalt på 1,5 % eller lägre berikas enligt lag även med vitamin A och D.

En annan viktig källa till vitamin D är solen, och här i Norrland kan ju sol ibland vara en bristvara. Under hösten 2014 lanserade vi därför Norris Mellanmjölk med extra D-vitamin.

Varför är mjölken vit?

Du sitter väl ner? Vi tänkte nämligen avslöja en stor hemlighet: Färger finns inte. Inte egentligen. När något träffas av ljus så uppfattar vi människor en färg. Vilken färg vi ser beror på hur ljuset reflekteras. Just mjölk råkar innehålla stora partiklar, vilket gör att ljuset som träffar mjölken sprids. Mjölken reflekterar då alla ljusets våglängder och när vi ser alla färger på samma gång uppfattar vi det som vitt.

Energi 200 kJ/45kcal
Fett 1,5 g
varav mättat fett 1,0 g
Kolhydrat 4,9 g
varav sockerarter 4,9 g
Protein 3,5 g
Salt* 0,1 g
Vitamin A 40 µg (5%)
Vitamin D 0,45 µg (9%)
Riboflavin (vitamin B2) 0,15 mg (11%)
Folsyra (vitamin B9) 15 µg (8%)
Kobalamin (vitamin B12) 0,6 µg (24%)
Pantotensyra (vitamin B5) 0,5 mg (8%)
Kalium 160 mg (8%)
Klorid 95 mg (12%)
Kalcium 120 mg (15%)
Fosfor 105 mg (15%)
Molybden 4,7 µg (9%)
Jod 12 µg (8%)
Toggle

Näringsvärde

Energi

Maten vi äter ger oss energi – kalorier – som vi behöver för att leva och må bra. Energi kan uttryckas både som kilojoule (kJ) och i kilokalorier (kcal). Värdet för kJ har beräknats först, för att sedan räknats om till kcal.

  • Mjölk är den dryck som ger mest näring i relation till sin klimatpåverkan.
  • Vår norrländska mjölk kommer från kor som äter inte genmanipulerat foder.
  • Sedan 1937 pastöriseras all mjölk i Sverige för att förhindra risken för bakteriespridning.
  • De norrländska mjölkkorna tillhör de friskaste i världen.
  • Svensken dricker i genomsnitt 90 liter mjölk/år. Vi norrlänningar ligger historiskt sett något över snittet.
Mjölk, näring och klimat

Mjölk, näring och klimat

Att mjölk innehåller en massa näringsämnen känner många till. Faktum är att mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnena som finns med i de Svenska Näringsrekommendationerna. Bland de vanligaste måltidsdryckerna är mjölk överlägset näringstätast.

Läs mer om mjölk och klimat
Stäng

Norrländsk mjölk är näringstät och klimatsmart!

Mjölk är också mest näringstätt i relation till dess klimatpåverkan – Den är dubbelt så näringstät som sojadryck och innehåller nära åtta gånger mer näring än havredryck i förhållande till dess klimatpåverkan.

Beräkningarna bygger på svensk-amerikansk forskning som dividerat dryckernas näringstäthet med den mängd växthusgas som produktionen står för. Modellen är vetenskapligt publicerad i tidskriften Food and Nutrion Reseaarch.

Norrländsk mjölk påverkar klimatet mindre än mjölk från andra delar av världen. Varje svensk liter mjölk ger bara hälften så stora utsläpp av växthusgas som en genomsnittlig liter mjölk. Norrländska kossor betar och håller våra vackra norrländska landskap öppna. Samtidigt bidrar du genom att välja norrländska mejeriprodukter också till den biologiska mångfalden. Att välja mjölk från dina norrländska mjölkbönder är ett hållbart och klimatsmart val.

Här kan du läsa hela rapporten om näringstäthet och klimatpåverkan

Mjölk, näring och klimat

Gör ditt eget mjölkdrinks-recept!

Vad är du sugen på?

  • A. 
  • B. 
  • C. 
  • D. 

Hur ska det smaka?

  • A. 
  • B. 
  • C. 

Vilken typ av mjölk föredrar du?

  • A. 
  • B. 
  • C. 
  • D. 
  • E. 
  • F. 
  • G.

Shake!

Hoppsan! du måste svara på frågorna
Stäng

Gör så här:

Blanda alla ingredienser i en skål och kör med stavmixer ca. 10 sekunder tills allt är väl blandat. Häll upp i ett glas och servera!

Ingredienser

1,5 dl Norrmejerier Mellanmjölk 1,5%
0,5 dl Norrmejerier Naturell Yoghurt 3%
1/2 dl gojibär, torkade
2 st jordgubbar
2-3 msk flytande honung
Fler recept norrmejerier.se/recept Skriv ut eller dela receptet
En norrländsk mjölkko

En norrländsk mjölkko

Ofta blir vi våra norrländska bönder uppskattade för att de erbjuder lokalproducerade mejeriprodukter. Det tycker vi förstås är bra, men egentligen är det inte bara bönderna man ska tacka, utan också våra 23 000 norrländska mjölkkor.

Läs mer om den norrländska mjölkkon
Stäng

Raser och namn

Varje dag ger varje norrländsk mjölkko ca 30 liter mjölk. Detta ger inte bara lokalproducerade mejeriprodukter, det håller också våra norrländska landskap öppna och vackra, vilket i sin tur främjar biologisk mångfald.

De vanligaste raserna är Svensk röd och vit boskap, även kallad Svensk rödbrokig boskap (SRB), och Svensk Låglandsboskap (Svensk Holstein). En lite mindre vanlig ras är Fjällkon (tillhör SKB Svensk Kullig boskap), och är en så kallad lantrasko. Rasen har formats av ett jordbruk med skogsbete och fäbodbruk som bedrivits i Norrland under de sista 2000 åren. Stormjölkerskan på bilden ovan är en av våra fjällkor.

För att enklare hålla reda på sina kor ger mjölkbonden ofta varje ko ett namn och ett eget nummer. Namnet går ofta i arv, från ko till kalv. Populära konamn är bl.a. Rosa, Stjärna, Krona, Sara och Maja.

Om kor
  1. Våm
  2. Nätmage
  3. Bladmage
  4. Löpmage

Visste du att kon har fyra(!) magar? Våmmen, nätmagen och bladmagen kallas tillsammans för förmagar, medan löpmagen är den egentliga magsäcken, ungefär som din egen. Från våmmen stöts fodret tillbaka upp i munnen och så idisslar kon. Det kan ta fyra dagar innan kon har tuggat färdigt fodret.

  • En ko mjölkas 2-3 gånger om dagen. Vissa gårdar har mjölkrobot, då kan kon mjölka sig själv!
  • Mjölkkor är riktiga tungviktare. Svensk Holstein väger ca 650 kg, SRB väger ca 600 kg medans Fjällkor väger blygsamma 350 – 400 kg.

  • Svenska mjölkkor äter mer gräs än andra kor, ca 30 kg per ko och dag.
  • Varje ko ger i regel 30 liter mjölk per dag.
  • Varje ko håller ca 9000m² landskap öppet per år!
  • Ca 2600 av våra 23 000 norrländska mjölkkor är ekologiska.

Färsk mjölk från gård till kök

Du som läser detta har kanske både ett och två mjölkpaket i kylskåpet. Men hur hamnande de där? Det enklaste svaret är att du köpte mjölken i en butik och placerade den i kylen. Verkligheten är lite mer komplicerad och mycket mer intressant. Häng med oss på mjölkens resa hela vägen från gården till köksbordet!

Färsk mjölk från gård till kök Läs mer om färsk mjölk från gård till kök
Stäng

Gården

Det är här det börjar. Tidigt varje morgon kliver mjölkbönder på 410 norrländska gårdar upp ur sängen och vidare ut i ladugården. Där väntar deras morgonpigga kollegor, korna. Mjölkens resa mot matbordet tar sin början.

Lär dig mer

Transporten

När korna mjölkats samlas mjölken i en kyld tank i väntan på vår tankbil. Det är den som tar mjölken till mejeriet, där den genomgår ett antal steg som säkrar smak och kvalitet.

Lär dig mer

Kvalitet

Vi anser att alla vi norrlänningar förtjänar god och högkvalitativ mjölk - varje dag, året om. Därför är vi väldigt noga med att kontrollera mjölken innan den hamnar i butikshyllan och i ditt kylskåp. Här kan du läsa mer om vi gör!

Lär dig mer

Tillverkning

Separering, standardisering, homogenisering, pastörisering, UHT-behandling och förpackning. Hängde du med? Kanske inte så lätt, det händer väldigt mycket med mjölken på mejeriet.

Lär dig mer

Butiken

Varje vecka levererar vi massor av mjölk och andra mejeriprodukter till norrländska butiker. En av de viktigaste sakerna att tänka på är att mjölken måste förvaras kallt, både innan och efter att den nått butik. Då håller den längre, ofta t.o.m. längre än vad bäst-före-datumet säger.

Lär dig mer

Köket

Mjölk är en produkt som väldigt många av oss alltid har i kylskåpet. Ibland hinner man inte dricka upp allt, men att slänga mjölk är dåligt för både miljön och plånboken. Se därför till att alltid försöka ta vara på mjölken (och andra livsmedel också för den delen) även efter att bäst-före-datumet passerat.

Lär dig mer
Norrländsk mjölkens historia

Norrländska mjölkens historia

Två historiska perioder har betytt extra mycket för svenskt och norrländskt mjölkdrickande: de indoeuropeiska nomadernas intåg i Nordeuropa för ca 4000 år sedan, samt sent 1800- och tidigt 1900-tal då länsmejerska Anna Gustafsson levde och verkade i Norrbotten.

Läs mer om den norrländska mjölkens historia
Stäng

Utan nomaderna, ingen mjölk

För omkring 4000 år sedan kom boskapsskötande nomader och bredde ut sig över Norden. Det var de som introducerade mjölken som dryck för oss nordbor. Fram tills dess hade vi faktiskt inte druckit någon mjölk alls i Nordeuropa. Kon hade istället använts som dragdjur på gården, som en slags traktor kan man säga. Vid nomadernas intåg blev vi dock snabbt förtjusta i denna goda och näringsrika dryck. Därför fick hästen ta över det tunga dragarbetet, så att kon helhjärtat kunde ägna sig åt sin nya roll som mjölkproducent.

Mjölkning
Anna Gustafsson

Utan Anna Gustafsson, inget Norrmejerier

Det finns en person om betytt extra mycket för norrländsk mjölk och Norrmejerier: länsmejerskan Anna Gustafsson . Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hade hon stor del i utvecklingen av mejerihantering och boskapsskötsel i Norrbotten. Hon var bland annat delaktig i skapandet av de kooperativa andelsmejerierna. Nu skulle bönderna själva, utan mellanhänder, sköta förädlingen av sin mjölk och tillsammans äga mejeriet. Under sin tid som länsmejerska bidrog Anna till att 30 andelsmejerier startades i Norrbotten. Hon la därmed grunden till det som kom att bli Norrmejerier, som idag ägs ca 530 norrländska mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland och Jämtland.

Här kan du läsa mer om Anna Gustafsson

Var med och skriv historia

Har du egna bilder som berör den norrländska mjölkens historia? Dela gärna med dig på vår facebooksida, så kanske just dina bilder får en plats i vårt bildarkiv!

Mjölkår att minnas

  • 1932: Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) grundas. I början av 2000-talet går den upp i branschföreningen Svensk Mjölk.
  • 1937: För att bryta en av smittvägarna för tuberkulos, införs pastöriseringskrav på mjölk i Sverige.
  • 1971: Norrmejerier bildas genom en sammanslagning av Västerbottens södra mejeriförening, Skellefteortens mejeriförening och Lappmarkens mejeriförening.
  • 1989: Ångermanlands Mejeriförening fusionerade med Nedre Norrlands Producentförening och en del bönder i Örnsköldsviks kommun går över till Norrmejerier.
  • 1991: Norrmejerier i Västerbotten slås ihop med Norrbottens läns producentförening (NLP).
  • 2011: Många gårdar i Ångermanland ansluter sig som medlemmar i Norrmejerier
  • 2015: Ett antal ekologiska gårdar i Jämtland ansluter sig till Norrmejerier.