Mjölk och mjölkens historia

Mjölk

Att dricka mjölk är en tusenårig tradition i Sverige. Men de jägare och samlare som bodde längs kusterna i Skandinavien för drygt 4 000 år sedan drack dock inte mjölk. Hade de försökt så hade de heller inte mått bra av det eftersom de saknade förutsättningar för att kunna bryta ned mjölksockret laktos.

mjölkens historia

Det var en gång

Ursvensken var med andra ord laktosintolerant. Det var nomader som vandrade in i Skandinavien som introducerade mjölken som dryck.. Mjölken hade stor betydelse för människans förmåga att överleva i de norra delarna av Europa –hade man en bara en ko och lite mjölk kunde man överleva vintern. I dag kan tre av fyra svenskar dricka mjölk. Så förmodligen härstammar de flesta i Sverige inte från ”urskandinaver” utan från det nomadfolk som kom vandrande och som helt sonika trängde undan det tidiga jägarfolket.

 

Bilden av den livgivande kon har varit starkt i det svenska bondesamhället. Människor brydde sig om sina kor och gav dem namn som Rosa och Stjärna – namn som används än idag. Våra förfäder kallade ibland urkon för Audhumbla, ”månens mamma”. Från henne stammar det fornnordiska namnet på Vintergatan: ”Mångatan”. När den svenska urkon Audhumbla, den mjölkrika kon, landar på jökelns is i den nordiska skapelseberättelsen, rinner fyra mjölkfloder ur hennes juver. Jätten Ymer suger sig fast vid spenarna och dricker sig stor och stark. Under tiden slicker Audhuymbla fram asarnas stamfader Bure ur isen. Det innebär slutet för Ymer. Asarna dräper jätten och skapar världen av hans mjölkstinna kropp.


Mjölk och häxor

När mjölken från korna sinade sa man att en häxa stulit mjölken. Och man använde sig av magiska riter för att få ”mjölklycka”. Man trodde ibland att häxorna gick ut under midsommarnatten och drog sina lakan över grannarnas daggiga betesmarker. När de kom hem vred de ur daggen över de egna kornas foder för att överföra kraften till sina kor. På vissa håll i Sverige trodde man till och med att häxorna ropat till sig mjölken från grannen. Vissa trodde även på ”mjölkharen”. När häxorna blev törstiga skickade de ut en hare på jakt efter grannen mjölk. Haren diade mjölk av grannen och kom hem och spydde upp mjölken.


Den nyttiga råmjölken

Den första mjölk som den nyfödda kalven får heter råmjölk, rik på antikroppar, vitaminer, mineraler och proteiner. Förr delades denna råmjölk ut till fattiga och sjuka på kyrktrappan. Av råmjölken gjorde man också kalvdans, en slags brylépudding, som man äter än idag.  Råmjölken kunde också användas mot infektioner.  Idag finns till och med skönhetsprodukter som innehåller råmjölk.

 


Mjölk och kor i världen

Sverige ligger på fjärde plats i världen när det gäller att dricka mjölk. Mest dricker finländarna följt av Island och Irland. Även länder som historiskt sett inte druckit så mycket mjölk har också upptäckt fördelarna med denna magiska dryck. Kineserna har t ex fyrdubblat sin mjölkkonsumtion på fyra år. Det finns 1,3 miljarder kor i världen. Flest kor finns i Indien. Man räknar med att där finns 280 miljoner kor, vilket är 29 procent av alla kor i hela världen. Kor betraktas ju som heliga inom hinduismen. Därför får man inte slakta kor.

 

 

Mjölk och kor i Sverige

Den 2 juli har 15 000 kossor som heter Rosa namnsdag. Andra populära konamn är Stjärna, Krona, Sara och Maja.  Kor namnges efter sin mamma och för att skilja dem åt har de också ett eget nummer, nästan som våra personnummer.

 

Mer information om svensk mjölk och mjölkproduktion hittar du hos LRF Mjölk