Frågor & svar om mjölk

Mjölk innehåller hela 18 av 22 näringsämnen som din kropp behöver varje dag. Våra svenska mattraditioner gör därmed mjölk och mjölkprodukter särskilt viktiga. Ur en näringsaspekt är det nämligen svårt att täcka upp för mjölkens alla näringsämnen utan att förändra kosten avsevärt. Mjölk är till exempel din viktigaste källa till kalcium, som är nödvändigt för att bygga upp och bevara skelettet. Samtidigt innehåller mjölk lite fett vilket gör den till en oslagbar näringscocktail.
Här i Norden är mjölk ett av våra viktigaste baslivsmedel. Men sedan 1980 har mjölkkonsumtionen minskat med hela 30 procent. För vissa grupper är mjölkkonsumtionen i dag oroväckande låg. Det gäller till exempel tonårsflickor, medelålders och äldre kvinnor, men det kan också finnas riskgrupper bland barn. Bara genom att dricka 2 glas mjölk om dagen gör du din kropp en riktig tjänst. Att vara nyttig och ta hand om sig själv behöver inte vara mer komplicerat än så

Det enda du egentligen behöver komma ihåg är att mjölk är en riktig näringscocktail som är bra för hela din kropp, hela livet. Men kanske är du också nyfiken att veta mer om vad de 14 olika vitaminerna och mineralerna gör för nytta i din kropp?

Mjölk ger dig energi och starka naglar
B-vitaminerna riboflavin, niacin, tiamin, B6 och B12 kallas också för kroppens energimakare. De deltar allihop i processen att utvinna energi ur maten du äter. De ser till att dina turbiner snurrar och energin porlar och forsar fram till alla delar av din kropp. De är också viktiga för dina nerver och musklernas arbete. B12 är den vitamin som behövs för att blodbildningen och cellernas ämnesomsättning i kroppen ska fungera normalt. B-vitaminerna är även välkända för att de är bra för håret, naglarna och huden.

Mjölk stärker ditt hjärta och bygger din kropp
Kalcium är viktigt för att ditt hjärta ska fungera. Tillsammans med magnesium ger det hjärtat dess jämna rytm. Dessutom är ju kalcium ett av skelettets viktigaste byggmaterial. Bland alla våra livsmedel är mjölkprodukter de mest kalciumrika.

• Vitamin D hjälper till att bygga ditt skelett så kraftigt som möjligt och att behålla det starkt – hela livet. Det finns extra mycket D-vitamin i de magra mjölksorterna.

• Magnesium behövs för att dina muskler ska orka arbeta effektivt.

• Kalium håller ordning på vätskebalansen i kroppen och reglerar nerv- och muskelfunktioner samt blodtrycket. Hjälper också kroppen att hålla rätt ph-balans.

• Folat, eller folsyra, behövs för att din kropp ska kunna bilda aminosyror, det vill säga byggstenarna i kroppens proteiner. Dessutom behövs folat för att bilda DNA.

Vad innehåller då de 2 glas mjölk du bör dricka varje dag?  Det första du kommer att tänka på kanske är kalcium och att det är bra för skelettet. Och visst är mjölk vår främsta kalciumkälla, bara genom att dricka 2 glas mjölk om dagen får du ca 75% av ditt kalciumbehov tillgodosett.

Protein är kroppens byggstenar
Man brukar kalla protein för kroppens byggstenar. De reparerar och bygger nya celler och ersätter gamla. Utan protein skulle man till exempel inte kunna bygga några muskler. Mjölk är en av våra främsta proteinkällor, om du dricker 2 glas mjölk om dagen (5 dl) får du i dig ca 25 procent av dagsbehovet. Proteinet i mjölk är komplett. Det betyder att mixen av aminosyror i proteinet är perfekt för dina behov. Mjölk innehåller mycket av de livsnödvändiga aminosyrorna, som kroppen inte själv kan tillverka, och som det alltså är viktigt att du tillför kroppen med det du äter.

Kolhydrater ger din kropp energi
Kolhydraterna är vår viktigaste källa till energi. Deras funktion i din kropp är att de bygger upp cellväggar, bildar reservnäring och ingår som viktiga delar i ämnesomsättningen. De flesta kolhydrater omsätts i din kropp till glukos, som bl.a. behövs för att cellerna, och i förlängningen du själv, ska få energi och orka mer.

Mjölk är fettsnålt
Det är lätt att få uppfattningen att fett inte är bra, men det är ett lika viktigt näringsämne som alla andra. Fettets funktion i kroppen är att det ger oss och våra celler energi. Fett är också viktigt för att vi ska kunna bilda cellväggar. Förutom det är fett viktigt för att vi ska få i oss fettlösliga vitaminer och antioxidanter. Dessutom är det en viktig smakbärare. Men även om fett i måttliga mängder är bra för oss så är det såklart bra att tänka på att inte äta för mycket av det. Mjölk är ett utmärkt livsmedel ur den synpunkten, rikt på näringsämnen men fettsnålt. Enligt Livsmedelsverket senaste undersökning om våra kostvanor kommer endast 7 procent av vårt dagliga totala fettintag från mjölk, fil och yoghurt.

Se kompletta tabeller på svenskmjölks hemsida

Ja. Om du vill gå ner i vikt behöver du lika mycket näring som vanligt - men färre kalorier. Mellan och Lätt innehåller extra lite fett samtidigt som din kropp får mycket näring och lite kalorier. Ny forskning har också visat att mjölk faktiskt kan hjälpa den som vill gå ner i vikt! Det är just det kalcium som finns i mjölk som verkar underlätta viktminskning. Kosttillskott med kalcium har inte alls samma effekt.

Det finns en mängd olika orsaker till benskörhet. Den största är att vi svenskar blir bland de äldsta i världen. Många svenskor (främst kvinnor drabbas) är dessutom relativt sett långa och smala jämfört med kvinnor i sydligare länder där benskörhet inte är lika vanligt. Skelettet stärks av den ökade belastning som en högre kroppsvikt innebär. Sol- och dagsljus ger oss vitamin D som behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Jämfört med till exempel en italienare får vi svenskar mycket mindre solljus att omvandla till vitamin D. Det är en av anledningarna till att vi ger våra små barn AD-droppar och till att vi vitaminerar mjölken. För att förebygga benskörhet är en bra och enkel hjälp på vägen att dricka 2 glas (5 dl) mjölk om dagen, då får du i dig hela 75% av ditt kalciumbehov. Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som kroppen dagligen behöver.
Vill du veta mer om benskörhet och dess orsaker kan du läsa mer på
Svenskmjölks hemsida ».

Nej, mjölk ger mycket näring men innehåller lite energi (kalorier). Dessutom visar ny forskning att mjölkdrickare generellt är smalare än andra. Mjölk är inte ett fett utan snarare ett magert livsmedel. Mjölk, fil och yoghurt står för bara ungefär 7 procent av vårt totala fettintag och dessutom tyder senare tidens forskning även på att mjölk till och med kan hjälpa till vid viktminskning. Dricker du 2 glas mjölk om dagen och i övrigt äter en varierad och väl sammansatt kost finns det ingen anledning att oroa sig för mjölkens fettbidrag. Däremot ger dig mjölken 18 av 22 av de näringsämnen som du behöver varje dag, vilket gör den till ett enkelt och gott sätt att hålla sig stark och frisk!

Mjölk svarar bara för en mycket liten mängd av det fett vi får i oss, då den rekommenderade mängden är 60-90 gram fett per dag. Mjölksorterna varierar i fetthalt från 0,1-3 procent.

Ett glas (2,5 dl):
Lättmjölk 0,5% fett = ca 1,5 gram per glas
Mellanmjölk 1,5% fett = ca 3,75 gram per glas
Standardmjölk 3% fett = ca 7,5 gram per glas.

I övrigt är näringsinnehållet detsamma i all mjölk, frånsett att det finns mer vitamin D i Lätt- och Mellanmjölk än i Standardmjölk.

Barn blir inte tjocka av mjölk. Livsmedelsverket rekommenderar att barn över tre år dricker eller äter motsvarande 2 glas (5 dl) mjölk per dag. Fysiskt aktiva barn och tonåringar behöver ännu mer. Mjölk är den i särklass viktigaste kalciumkällan för alla barn. Tillsammans med motion och vitamin D bidrar mjölken till att stärka deras skelett.

Mjölk är bra ur tandhälsosynpunkt. Under barnets uppväxttid bidrar mjölkens kalcium till att bygga upp skelett och tänder. Vissa komponenter i mjölken kan dessutom ha en skyddande effekt för tänderna genom hela livet. Till exempel visar en ny forskningsrapport att mjölk hjälper våra tänder mot kariesangrepp samt att den gör emaljen hårdare.

Nej, det finns inga undersökningar eller erfarenheter som visar på någon risk förknippad med att dricka till exempel en liter mjölk om dagen, då är det snarare värre att dricka för lite mjölk. (Dessutom rekommenderas tex. gravida och ammande att dricka just en liter om dagen.) Men mjölk ska förstås inte ersätta annan mat. Ju mer varierat du äter, desto bättre är det för näringsbalansen. Men bara genom att dricka 2 glas mjölk om dagen får du i dig 18 av de 22 näringsämnen kroppen behöver varje dag för att du ska må bra. Enkelt, smart och gott!

Nej, mjölkens kalcium har inget med åderförkalkning att göra. Det som brukar kallas åderförkalkning är egentligen en åderförfettning (fett som lagras i ådrorna). Mjölk är ingen stor fettkälla, utan står tillsammans med fil och yoghurt för endast ungefär 7 procent av vårt totala fettintag.

Allergi mot mjölkens proteiner (komjölkallergi) drabbar 2 procent av de svenska småbarnen. De flesta växer ifrån denna före skolåldern. Endast 0,1 procent av vuxna svenskar är komjölkproteinallergiker. Komjölkproteinallergi kan visa sig första gången ett spädbarn får komjölk. Symptomen kan vara magknip, kräkningar, diarré eller nässelutslag. När läkare har konstaterat allergi, ska alla produkter som innehåller mjölk och mjölkprotein uteslutas ur maten.

Ja. En del människor är laktosintoleranta, vilket betyder att man har en begränsad förmåga att bryta ner och absorbera laktos (mjölksocker) i tunntarmen. Den nedsatta förmågan att bryta ner laktos beror på en enzym-brist i tunntarmens slemhinna. De flesta laktosintoleranta klarar vanligtvis av att konsumera mjölk, men i mindre doser. Hur stor mängd man klarar av är individuellt. Ett halvt glas mjölk brukar dock de flesta kunna hantera och besvären blir också mildare om mjölken intas i samband med en måltid jämfört med på fastande mage. Ett enkelt sätt att få i sig allt det smarta mjölken för med sig är att välja laktosreducerade mejeriprodukter, de gör din kropp samma goda supertjänst.

Mjölken i sig hindrar inte kroppen från att ta upp järn. Däremot inverkar kalcium hämmande på kroppens förmåga att ta upp järn, i alla fall på kort sikt. Senare årens studier visar nu att kroppen har en förmåga att själv reglera upptaget av kalcium, sett till ett längre perspektiv. Kli, te, kaffe, kakao, grovt bröd, vissa grönsaker och kryddor innehåller också ämnen som hämmar järnupptaget. Det finns också ämnen som ökar järnupptaget, till exempel vitamin C och den så kallade "köttfaktorn" i kött, kyckling och fisk. Järnbrist ska dock inte botas med minskad kalciumkonsumtion. Istället ska man äta mer järnrik mat, till exempel lever, leverpastej, blodpudding och kött tillsammans med mer frukt och grönt som med sitt vitamin C stimulerar järnupptaget.

Nej! Rekommendationerna om en bra kost och motion bidrar till att minska risken för förstoppning och en bra kost kännetecknas av en hög andel magra mjölkprodukter i kombination med frukt och grönsaker.

Nej, mjölk är inte slembildande. Det är ett i grunden felaktigt påstående som ändå dyker upp ibland. Allergiker kan som ett symptom få ökad slembildning - men ytterst sällan av mjölk. Idag är kanske 20-30 procent av vuxna och tonåringar överkänsliga mot olika ämnen i omgivningen. Ökad slembildning som reaktion på pollen, mögelsporer, men även livsmedel är därför långt ifrån ovanliga. Däremot är det i dessa åldersgrupper mycket sällan mjölk som är orsaken.

Livsmedelsverket rekommenderar att alla över 3 år dricker 2 glas mjölk, motsvarande 5 dl, mjölk eller motsvarande mängd andra mejeriprodukter varje dag. Det beror på att mjölk är ett av de mest kompletta livsmedel vi har och innehåller 18 av 22 av de näringsämnen kroppen behöver, i kombination med att mjölken är fettsnål. Till exempel täcks hela 75 procent av det kalcium vi behöver genom att dricka 2 glas mjölk om dagen.

Ditt behov av de näringsämnen som mjölken innehåller är ungefär lika stort hela livet. Eftersom mjölk är ett av de mest kompletta livsmedel som finns är 2 glas om dagen ett enkelt, smart och gott sätt att försäkra dig om att du får i dig mycket bra näring och lite energi genom hela livet. För några grupper är det extra viktigt att dricka mjölk och ibland även mer än de rekommenderade 2 glasen, till exempel för barn som växer och kvinnor som är gravida eller ammar.
Läs mer om hur viktig mjölk är genom livets alla skeden här. »

Drick den mjölk du tycker är godast! All mjölk innehåller mycket näring och lite energi (kalorier), och dricker du 2 glas mjölk om dagen får du i dig 18 av 22 av de näringsämnen du behöver. Att dricka mjölk är helt enkelt en smart och bra vana för hela din kropp. Standardmjölken innehåller visserligen lite mer fett än de magrare varianterna, men oavsett vilken du väljer så är mjölk ändå ett fettsnålt livsmedel och står tillsammans med fil och yoghurt för endast ungefär 7 procent av vårt totala fettintag.

Ja, det ska börja introduceras som dryck till barnet vid ett års ålder. Från tre år och uppåt gäller samma rekommendation som för alla andra, det vill säga 2 glas om dagen (5 dl) eller motsvarande mängd andra mjölkprodukter.

Ja. Det är bra om skolmåltiden innehåller mjölk eftersom mjölkens näring gör måltiden fullvärdig. Nästan inga skolmåltider klarar att täcka behovet av till exempel kalcium och riboflavin utan mjölk. Undersökningar visar att svenska skolbarn vanligtvis bara äter cirka 70 procent av vad de borde äta på lunchen. Det gör mjölkens närings- och energitillskott extra betydelsefullt.

Maten blir godast när du använder Standardmjölk 3%. Den lilla extra mängden fett som finns i Standardmjölken ger en fylligare, godare smak. Men visst går det att använda Mellan- eller Lättmjölk istället.

Mjölk är färskvara och ska förvaras i kylskåp. Står mjölk framme för länge i rumstemperatur, förlorar den smak och hållbarhet. Bäst är att låta mjölken vara kvar i sin förpackning. Den skyddas då mot ljus, som kan försämra mjölkens näringsinnehåll och ge bismak. Rätt förvarad håller sig mjölken ett par dagar ytterligare efter "bäst före datum". Lukta och smaka på mjölken. Så länge den luktar och smakar gott är den fullt användbar!

Ja, men smaken och konsistensen kan påverkas. Bäst är att frysa in mjölken i oöppnad förpackning och inte förvara den i frysen längre än tre månader. När du ska tina mjölken gör du det bäst i kylskåpet.

Sverige ligger på tredje plats i världen när det gäller att äta och dricka mjölkprodukter. En svensk dricker i genomsnitt 102,4 kg mjölk varje år enligt 2006 års siffror. Men vi i Norrland dricker ännu mer! 132,3 kg per norrlänning närmare bestämt!

Svaret är att man i andra länder äter ost och andra mjölkprodukter, till exempel yoghurt, samt mycket mer grönsaker än vad vi gör. Dessa blir då en bra kalciumkälla. Det här är tio-i-topp-listan för konsumtionen av mjölkprodukter i ett internationellt perspektiv, i dessa länder dricker och äter man mest... Finland Irland Sverige Danmark Spanien Storbritannien Norge Estland Nederländerna Frankrike Källa: Tetra Pak 2005

Ekologisk Mellanmjölk har samma näringsvärde som annan mjölk. Ett glas mjölk (cirka 2,5 dl) innehåller till exempel 300 mg kalcium, oavsett om det är Ekologisk-, Mellan-, Standard- eller Lättinimjölk. Den Ekologiska Mellanmjölken vitamineras med D-vitamin, med samma mängd som i konventionell mjölk. Ekologisk Mellanmjölk innehåller dock en lägre halt A-vitamin än den vanliga mellanmjölken eftersom den inte vitamineras.

Nej. Det enda som görs med den magra mjölken (Lätt- och Mellanmjölk) är att fettet tas bort och sedan tillsätts de fettlösliga vitaminerna A och D. Vitamineringen görs på myndigheternas inrådan.Den magra mjölken innehåller alltså mindre fett och färre kalorier men lika mycket näring som standardmjölken.

Det fett som tas bort för att få fram mager mjölk är rikt på fettlösliga vitaminer. Lätt- och Mellanmjölk vitaminberikas, eftersom dessa vitaminer försvinner tillsammans med fettet. Berikningen återställer mjölkens egenskap av viktig källa för fettlösliga vitaminer. Vitamin A behöver vi för bland annat vår syn och våra slemhinnor. Vitamin D är viktiga för din kropps förmåga att ta upp kalcium.

Vitaminerna A och D är lösta i majsolja, och varje liter mjölk tillförs 9 mg majsolja. Det betyder till exempel att mindre än en (1) promille i mellanmjölk utgörs av majsolja. Majsolja är inte känt för att kunna ge några allergiska problem.

Det går, men det är svårt. Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets expertgrupp skriver: "Om intaget för alla de näringsämnen som idag täcks av mjölk och mejeriprodukter i den svenska kosten ska täckas via andra livsmedel, krävs stora förändringar i kostmönstret. Förändringar som kommer i konflikt med gängse mattraditioner och attityder till mat". Hela 75 % av det kalcium vi får i oss kommer från mjölk och mjölkprodukter. Det är svårt att ersätta den kalciummängden via annan mat. Fil och yoghurt ger lika mycket näring som motsvarande mängd mjölk. Tre skivor ost ger lika mycket kalcium som 2 dl mjölk, men mer fett och inte lika mycket B-vitaminer och andra mineralämnen. Vill du byta ut mjölk och mjölkprodukter mot kalciumrika grönsaker ser alternativet ut så här: 2 dl mjölk motsvarar cirka 9 portioner broccoli eller vitkål. En rejäl portion sardiner (med ben) ger dig också kalcium.

Nej, det är till och med så att Livsmedelsverket rekommenderar att vi dricker 2 glas (5 dl) mjölk eller motsvarande mängd mejeri produkter, varje dag från 3 år till långt över pensionsåldern. Mjölk innehåller nämligen 18 av de 22 näringsämnen som kroppen behöver varje dag, vilket ger dess särställning som näringskälla hos oss en naturlig förklaring. På norra delen av jordklotet kan vi inte odla året runt som i sydligare länder. Vi får inte i oss tillräckligt med näring från den övriga kosten. Utan mjölken hade vi i vårt kalla klimat haft betydligt svårare att överleva! Vill vi på längre sikt klara oss utan mjölk måste vi hitta en fullvärdig ersättning. Soja och sesamfrö brukar diskuteras men är de "naturligare" eller bättre? Vi har historiskt sett överlevt av det som finns lokalt i naturen. Mjölken är fortfarande ett "naturligt val" för oss på nordliga breddgrader och är en god, enkel och smart hjälp för att hålla dig stark och vacker hela livet.

Nej, någon sådan skillnad finns inte. Fil och yoghurt har nästan exakt samma näringsinnehåll som mjölk. Syrade produkter är dock lite snällare mot magen eftersom de transporteras långsammare genom tarmen. Näringsupptaget sker på så vis under längre tid. I yoghurt finns två arter av mjölksyrebakterier, Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus. Den förstnämnda bildar mest mjölksyra och är skälet till att yoghurt är surare (har lägre pH) än filmjölk. Fil syras med en blandkultur av olika mjölksyrabekterier. Ytterligare en skillnad är att yoghurt innehåller cirka 40 procent mindre mjölksocker (laktos) än vanlig mjölk. Yoghurt innehåller dessutom laktas, ett enzym som kan bryta ner mjölksockret i tarmen. Den som inte tolererar stora mängder färsk mjölk, kan därför lättare tolerera yoghurt.

I mjölk finns droppar av varierande storlek, från några tusendels millimeter i diameter ner till droppar med tio gånger lägre diameter. Om mjölken får stå stiger de större fettkulorna uppåt och ger ett gräddskikt. Vid homogenisering omvandlas stora fettdroppar till många små genom vanliga fysikaliska krafter som uppkommer vid snabba tryckfall. Dessa uppkommer genom att mjölken under högt tryck och med hög hastighet pumpas genom ett litet hål ut i ett normaltjockt rör. Genom behandlingen får alla fettkulor samma storlek och kan med andra ord inte längre stiga till ytan. Homogenisering ger en fylligare smak, men ur näringssynpunkt har homogeniseringen ingen större betydelse. Möjligen bryts fett och protein ned något lättare och snabbare i de homogeniserade varianterna.

En process då kolhydrater bryts ner till organiska syror med hjälp av mikroorganismer. Ett exempel på en fermenteringsprocess är, när yoghurtbakterier växer i mjölk. Det finns en lång tradition av att använda bakteriekulturer för att framställa olika mejeriprodukter.

Fettet i mjölken finfördelas, vilket ger jämnare konsistens och en fylligare smak.

I Sverige måste all mjölk som säljs vara pastöriserad. Det innebär att mjölken har hettats upp till ca 75 grader i 15 sekunder för att ta död på eventuella sjukdomsalstrande bakterier. Pastörisering ger också bättre hållbarhet.

Kulturmjölkprodukter som fil och yoghurt.

Det fett som tas bort från lätt- och mellanmjölk är rikt på vitamin A och D. För att återge mjölken sitt vitamininnehåll berikas den med vitamin A och D