Vanliga myter om mjölk

1) Kan små barn dricka mjölk?

Ja, visst kan små barn dricka mjölk. Som med alla livsmedel så börjar man försiktigt med att ge barnet mjölk under det första levnadsåret. Man kan till exempel använda mjölk i matlagningen eller till gröten när man börjar med smakportioner vid fyra till sex månaders ålder. Lite fil eller yoghurt som mellanmål är också bra. Man bör däremot inte ge barnet mjölk i stora mängder som dryck i mugg eller flaska förrän barnet är ungefär ett år.

Ett skäl till att låta barnet smaka på mjölk och mjölkprodukter tidigt, är att det då vänjer sig vid smakerna eftersom mjölk och mjölkprodukter är viktiga livsmedel i vår kosthållning. Livsmedelsverket rekommenderar att barn från två års ålder dricker en halv liter lättmjölk eller andra magra mjölkprodukter om dagen.

2) Blir man tjock av mjölk?

Nej, det är ett felaktigt påstående. En rad forskningsresultat visar att mjölkdrickare generellt är smalare än andra. Mjölk är ett magert livsmedel, den ger mycket näring samtidigt som den innehåller jämförelsevis få kalorier (energi). Ett glas lättmjölk (två deciliter) innehåller bara ett gram fett men många av de vitaminer och mineraler som vi behöver för att hålla oss friska. Hos den genomsnittlige konsumenten står dryckesmjölk bara för fem procent av vårt totala fettintag. Av dessa fem procent bidrar de magra mjölkprodukterna lätt- och mellanmjölk med två procent. Fil och yoghurt står för två procent av fettintaget. Man ska dock komma ihåg att det är viktigt att äta en viss mängd fett varje dag. Det är viktigt för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer och för att hjälpa hjärnan att fungera normalt. Fett behovet minskar ju äldre vi blir eftersom vi rör oss mindre och då minskar även vårt energibehov. Näringsbehovet är dock lika stort som tidigare. Mjölk passar då bra eftersom det innehåller relativt lite fett men mycket näring

3) Är det bra att dricka mjölk om man vill gå ner i vikt?

Ja, den som behöver gå ner i vikt behöver lika mycket näring som vanligt – men färre kalorier. Dricker man lätt- och mellanmjölk som innehåller lite fett men många vitaminer och mineraler, så får kroppen mycket näring samtidigt som mängden energi (kalorier) blir lågt. En rad olika forskningsresultat visar att människor som bantar går ner mer i vikt om de dricker mjölk. Man tror att det bland annat beror på att kalcium binder fettet i kosten så att det inte tas upp av kroppen. I stället går det ut i avföringen.

4) Är mjölk slembildande?

Nej, mjölk är inte slembildande. Däremot är mjölkens konsistens sådan att den kan ge en hinna i munnen. Vissa kan uppfatta detta som slem. Idag är kanske 20-30 procent av vuxna och tonåringar överkänsliga mot olika ämnen i omgivningen. Ett av de symtom de kan råka ut för är ökad slembildning. Ofta är detta en reaktion på pollen, mögelsporer, men även livsmedel. Det är dock mycket sällan som det bland vuxna och tonåringar är mjölk som är orsaken till denna överkänslighet.

5) Måste mjölk pastöriseras?

Ja. Det är det lag på. Pastörisering av mjölk innebär att man med hjälp av värme avlägsnar eventuella bakterier och andra mikroorganismer från mjölken som inte är hälsosamma, till exempel EHEC och campylobakter. Pastöriseringen innebär också att mjölken håller sig färsk längre. Mjölkens näringsinnehåll påverkas inte i någon större utsträckning av pastöriseringen, med undantag av folat, vitamin B12 och vitamin C, som minskar något. De näringsvärden som finns deklarerade på förpackningarna avser mjölkens näringsinnehåll efter pastörisering. Pastörisering kan ske vid olika temperaturer. Vid pastörisering av dryckesmjölk upphettas den till 72-76 grader i 15 sekunder. Efter uppvärmningen kyls mjölken ner till ca fyra grader Celsius innan den förpackas. Sedan 2007 behöver, med några få undantag, bara mjölk och grädde pastöriseras.

6) Hindrar mjölk kroppen från att ta upp järn?

Nej. I Sverige har det länge funnits en föreställning om att kalcium kan hämma järnupptaget i kosten. Denna föreställning grundade sig på forskning som numera motbevisats med ny forskning. Det finns därför inte längre några belägg för att hävda att mjölk till maten hämmar järnupptaget. Vill man förbättra sitt järnupptag ska man äta järnrika livsmedel som till exempel kött. Dessutom kan man komplettera måltiden med frukter och grönsaker som är rika på vitamin C eftersom det stimulerar upptagningen av järn.

7) Finns det några negativa effekter med att dricka homogeniserad mjölk?

Fett finns i mjölken i form av fettkulor eller sfärer. Homogenisering innebär att dessa sfärer finfördelas och därmed blir mindre. Detta gör man för att fettet inte ska flyta upp till ytan. Det har för länge sedan funnits en hypotes i forskarvärlden om att homogeniseringen skulle innebära att ett enzym lägger sig på utsidan av de små fettpartiklarna och att detta kunde göra att fettpartiklarna passerar intakta in genom tarmväggen och in i blodet. Man trodde att detta kunde vara en orsak till hjärt- och kärlsjukdomar. Denna hypotes har man aldrig kunnat bevisa. Man har däremot kunnat bevisa att fettpartiklarna är för stora för att kunna passera intakta in i blodbanan. Därför har man sedan ca 30 år tillbaka förkastat hypotesen i forskarvärlden. Ingen etablerad forskare håller längre med om hypotesen. Det är dock sorgligt att myten fortfarande lever kvar och oroar människor.

Källa: Svensk mjölk